Ny lag om smslån

Den 1 juli i år 2014 trädde en ny lag i kraft som behandlar regleringen kring smslån och hur lånegivarföretagen ska bete sig. För konsumenten innebär detta ingen större skillnad, förutom att det nu blir säkrare att som kund att ansöka om lån eftersom den nya lagen säkerställer att ingen utan kreditvärdighet slinker mellan sprickorna så att säga. Så om du funderar på att exempelvis låna pengar hos Advisa innebär detta att den kreditprövning som numera utförs görs grundligare för konsumentens eget bästa.

Smsboken header (2)

Så här skriver Riksdagen om Finansrådets betänkande:

”I likhet med vad som gäller enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse uppställer den nya lagen ett grundläggande krav på att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Det handlar om ett allmänt kvalitetskrav som tar sin utgångspunkt i det grundläggande syftet att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att konsumenternas förtroende för marknaden kan upprätthållas. Företagen ska handla hederligt, rättvist och professionellt.” läs mer hos riksdagen.se här.

Likväl på Finansinspektionens hemsida står att läsa att sedan den 1 juli 2014 är det numera Konsumentverket som meddelar sanktionsavgift till de företag som missköter denna nya lag. Dock ska minnas att Finansinspektionen fortfarande är den myndighet som utövar yttersta tillsyn av lånegivarna. Konsumentsverkets inblandning är endast för att stärka konsumentens ställning i kreditfrågan exempelvis genom att se till att företag som missköter ångerrätten på två veckor får sanktiner för detta.

Sekretess på arbetsplatsen

Vissa arbetsplatser är mer hemliga än andra. Självklart har de flesta företag interna rutiner och arbetssätt som de helst inte delar med sig av till allmänheten men vissa företag och organisationer arbetar med sekretessbelagda och hemlighetsstämplade dokument och information som inte under några omständigheter får läcka ut.

Exempel på företag som arbetar med mycket hemligt material kan vara:

•    Polisen
•    Sjukhusen
•    Advokatbyråer
•    Forskningsinstitut
•    Psykiatriska mottagningar
•    Militären
•    Politiska partier

Och många fler. När den här typen av företag eller myndigheter ska skicka dokument mellan varandra krävs det självklart en extrem försiktighet. Oftast ser man till att post och paket levereras från dörr till dörr av ett och samma bud. Att dessutom be budet att inte lämna ifrån sig försändelsen till någon annan än den person som ska ha paketet är ett annat säkrare sätt att skicka bud. När man skickar paket etcetera på posten kan det vara bra att inte skriva adress till avsändaren utan istället skriva numret på företagets postbox eftersom detta inte går att spåra. Att dessutom försluta paket och kuvert med genomskinlig packtejp istället för tejp med er företagslogga är ytterligare ett sätt att dölja för omgivningen vad det är för post som skickas. Se någon ett kuvert med en logga tillhörande en myndighet kan det väcka uppmärksamhet hos obehöriga. Försiktighet och diskretion är A och O.

Myndigheterna – pappersbrukens bästa vän

Svenska myndigheter gör av med otroliga mängder papper varje dag. Därigenom blir de en viktig kund till den svenska pappersindustrin, som sysselsätter många anställda. I Sverige finns idag, trots kraftiga nedskärningar under 1960- och 70-talen, 57 stycken massa- och pappersbruk.
En viktig anledning till att ett land som Sverige, som inte har särskilt många invånare, kan ha så många pappersbruk är myndigheternas stora pappersanvändning. Visst går mycket papper och pappersmassa på export till andra länder, och visst beror den stora svenska pappersindustrin på att det finns en rik tillgång på skog i Sverige. Men en del av förklaringen är också att Sverige är ett byråkratiskt land.
Den tilltagande datoriseringen har än så länge inte medfört någon drastisk minskning av pappersanvändandet på kontor runt om i Sverige, snarare tvärt om. Det blir snarare ännu mer papper, varav många är dokument som på något sätt har att göra med den tilltagande datoriseringen.
I Sverige har vi dessutom ovanligt många myndigheter, inte bara på nationell utan även på lokal nivå. Landet är indelat i kommuner, län och i några fall regioner. Dessutom finns polisdistrikt, och Tullverket och Kustbevakningen har en egen indelning av riket. Myndigheter på alla dessa olika nivåer utfärdar dokument av olika slag, och i de större kommunerna finns även kommundelsnämnder eller stadsdelsnämnder med vissa ansvarsområden. I norr finns även Sametinget. För någon som kommer utifrån är floran av myndigheter av olika slag svåröverskådlig, bl.a. eftersom landsting och länsstyrelser opererar på samma geografiska enheter, men har olika uppgifter och representerar olika intressen.